När man surfar runt på olika bloggar och hemsidor kan man ju lätt få uppfattningen om att det inte görs något med dom hundarna det inte skrivs om. Och visst blir det lätt så att det skrivs mer om dom hundarna man själv tävlar aktivt med. Det blir långa haranger om tävlingar och träningar, diverse kurser man går med dom och upplägg kring träningen. Men trots att det skrivs mycket om en viss vit hund här hemma med en svart fläck runt ena ögat så delar den vita hunden sitt hem och sin tid med fyra andra hundar. En av dom är en svart pumi vid namn Koala som är i sina bästa år. Hon är en underbar liten hund som tagit mitt och många andras hjärtan med storm. Det finns nog ingen som träffat Koalan och kan låta bli att tycka om henne. Hon bara är en sån hund. Lättsam, öppen, trevlig, modig, cool och rolig! En perfekt liten Koala-Mix!

Koala har innan tränats och tävlats av husse i lydnad och vallning, hon är nu kvalificerad för LK 3 och hon är duktig på vallning och har godkänt vallanlagsprov. Sen kom den där Border Collien Kalle in i husses liv och tog vallningen till en helt annan nivå, så vallningen med Koala fick stå lite åt sidan. Och lydnaden blev åsidosatt på grund av både det ena och det andra, men inte på grund av Koalan själv. Trist tycker Koala då träning är bland det roligaste som finns. Husse la sedan tid (jätte mycket tid) på att ta jägarexamen, och är nu nyexaminerad jägare. Vi har kikat runt på en lämplig jakthund åt husse och tittat på många olika varianter. Den rasen som vi och framförallt husse tittat på lämpar sig och ska inte jaga rådjur. Och där blev det då en liten krock… för husse har även blivit erbjuden att ta eftersök i Haninge kommun på trafikskador mm. Och till det behöver man en hund som ska spåra både rådjur, älg och svin. Och det är ju dumt, att spåra rådjur med en hund som sen inte ska få jaga rådjur. Då kom matte med den brilliant iden att fylla den uppgiften med den svarta pumin med dom kolsvarta ögonen, Koalan!

Jag trodde husse skulle vifta bort iden som jag tyckte var så bra men det gjorde han inte. Vidar tyckte iden var lika bra som jag så nu håller Koala på att skolas om från lydnadshund till eftersökshund, och till det behövs diverse likdelar och blod och det har också nu införskaffats. Koala är helt lyrisk över spårträningen, säg vad den hunden inte tycker om i arbetsväg, hon ställer upp på allt man erbjuder henne. När hon hittade klöven för första gången hängde hon i klöven från skogen hem och på dom spår hon nu fått gå ser det lovande ut. Spårat har hon gjort innan, mest hårda spår, så hon har en relativt fin spårgrund. Ja så det var historien om hur Koala bytte karriär från lydnadshund till eftersökshund, och förhoppningsvis kan hon snart göra lite samhällsnytta och hitta påkört eller skadeskjutet vilt. Fortsättning följer…