För ett par år sedan hade jag sagt aldrig om att avla på en hund med en C höft, jag har inte bestämt mig ännu men det är självklart min Koala jag pratar om.
Jag kan tycka att hon är näst intill perfekt både exteriört men framförallt mentalt, ja ni som vill se mer av den mentala biten så finns ju hennes MH på hunddata nu.
Hon är också ögon u.a, patella u.a och E.D u.a. Hon har alla bitar på rätt plats den hunden och är fortfarande väldigt mycket Pumi, totalt orädd, vänlig med hundar och folk, älskar att träna lydnad och vallning, skottfast och för övrigt frisk och sund.
Ska man välja bort en så bra hund från sin avel endast på grund av en ynka bokstav… På grund av något hon själv inte lider av? Jag är kluven, jätte kluven.
Aldrig förr har jag haft en så bra Pumi, och nej det är absolut inte så att allt ska gå i avel till varje pris, både min Silver och min Tindra ska övergå till sina fodervärdar på grund av 1:or på armbågarna och skotträdsla och ej användas i avel.
I Finland är det ok att avla på en c höft på Pumi, i Sverige finns det dom som gör det men det pratas självklart om dessa. Ja ni, jag kan tycka att det i så fall skulle vara lika “illa” att avla på en hund som var oröntgad fram som att avla på ett C. För som jag skrev i mitt förra inlägg, är det bättre att inte veta? Är man en mer seriös uppfödare då?
Är det bättre att låta bli att röntga fram eftersom det inte är ett krav? Lider hunden mindre av ED? Är ED ett “bättre fel” än HD?
Vad är rätt mot rasen? Att lämna en riktigt bra hund utanför aveln som har mycket att tillföra mentalt och en ovanlig stamtavla, eller bara låta det vara på grund av den där fula bokstaven?
Måste fundera vidare på det här… Återkommer!
SE usch Elfmarkens Baby Koala
Godkänt vallanlagstest
Första pris lyd kl 2
Känd mental status, skottfast
Ögon u.a
Patella u.a
ED u.a
HD C……
God psyke og stødig mentalitet på Pumi bør tas vare på:)
Følg magefølelsen og lykke til!
Hej,
Intressant fråga du lyfter fram. Inom airedalerasklubben diskuteras den flitigt. Om jag har förstått det hela rätt kan man avla på en (lindrig) C-höft om ena parten har A eller B och om det ser bra ut bakåt i föräldradjurens stamtavlor. Jag hör liknande argument som du skriver om och jag antar att pumirasens avelsmaterial inte heller är så stort.
Jag vet inte själv riktigt vad jag tycker i frågan. Men det lutar nog åt att avelsmaterialet styr. Exempelvis de raser där det finns mycket avelsmaterial att tillgå där behöver man kanske inte välja de djuren med C höfter.Där kan det ju finnas flera med bra karaktärsegenskaper att välja mellan.
Jag funderar ibland på om min nästa hund ska bli en Pumi. Tror att det är som en terrier fast utan terriertemperamentet. Samma arbetsvilja och charm. Fast det dröjer nog en åtta år innan det är dags för en ny hund.
Aldrig funderat på att röntga om? Ibland kan man ju tro att avläsaren glömde glasögonen hemma…
Jag skulle inte avla på en hund med C höft. Det finns ju trevliga hundar med bra temerament som har A eller B höft, då är det bättre att välja dem som avelsdjur tycker jag. Men det är bara min åsikt 🙂
Kommenterade just i din förra tråd om HD/ED.
Skulle hellre köpa valp efter en förälder med C på en höft än en etta på armbåge. Speciellt om det är en hundras med en relativt liten avelsbas eller om det är efter en hund med extra ordinärt bra mentalitet!
Även i Norge avlar man på C-höfter.
Jag tycker du ska ta en kull på Koala med en HD A hane …… Hon är för bra för att gå miste om! Även om man avlar på bara A hundar så kan det bli knas. Avel är alltid en chansning! Lycka till 🙂
Aspekter jag skulle väga in som valpköpare till en C-parning: Hur C-hundens övriga kullsyskon ser ut HD-mässigt. Är det övervägande bättre eller sämre? Övriga avkommor till föräldrarna (inte lika mycket fingervisning som hundarna i samma kombination). Sedan skulle jag känna mig tryggare om avelshunden hade en så sen avelsdebut som möjligt, ju längre man väntar med parning desto fler eventuella besvär kan inträffa. En till röntgen innan parning skulle även vara bra för att säkerhetsställa att det inte finns pålagringar. Utlåtande från fysioterapeut. Samt att tiken är matchad med en handhund som har så bra höft-statestik som möjligt bakom sig. Sedan vill jag ju kunna höra ett intelligent resonemang från uppfödaren kring tanken bakom kullen. Fast det vill man väl alltid.
Om en uppfödare avlar för att den själv vill ha en hund från en sådan kombination tycker jag att aveln är legitim. Bortsett från Snuttan-är-ju-så-söt-så-jag-vill-ha-en-till-Snuttan-avel, men det är ju ganska självklart 😉
(Och hundra gånger en C-höft med bra huvud än en A-höft med kasst huvud).
Om din hund är en så fin representant för rasen, frisk och sund för övrigt och har en bra HD statistik via sina föräldrar och syskon, skulle jag aldrig tveka att ta valpar på henne.
Din ras är inte en stor, tung hund, och jag har svårt att se att ett lindrigt c skulle påverka henne överhuvudtaget.
Hitta en hane med finfina höfter, och som kommer från en linje med bra höfter, vad gäller syskon och övriga släktingar.
Mvh
Kan ju noll om Pumi, men vad jag fått för mig så behövs det kanske tillföras lite mentalt stabilare hundar? Och man får väl se till att para med en A-höft och inget sämre än det?
Men det kan ju spekuleras fram och tillbaka hur mycket som helst, blir man nå klokare?
Ja, vi i Finland använder i avel pumisar som har C på höfterna. Och jag tycker, att Koala är så fin hund på alla sätt, att hon har någonting att ge åt rasen. Pumin lider inte av C-höfterna. Om hon vore min tik, jag skulle inte ens tveka att använda henne. Jag hade ju hennes syster och hon var också mycket bra mentalt, tyvärr hon blev överkörd.