Här kommer lite av mina tankar kring pumi och BC, det är många som frågar och undrar, likheter och skillnader, karaktärsdrag och om mentalitet. Nu är min erfarenhet av pumi betydlig bredare än av border collie, så detta får ni komma ihåg är baserat på mina egna tankar och erfarenheter kring dessa två helt olika raserna, inte nån regelrätt forskning. Att gämföra dessa två raser är som att gämföra fisk och kött! Att ens gämföra dom är faktiskt helt galet… då kör vi Clown VS Robot!

Att kunna koppla av inne och ute – Jag trodde inte att det fans något lugnare än en pumi att ha inne, men det fanns det och det stavas border collie, en BC ligger alltid och sover inomhus om man inte uppmanar till aktivitet, pumin är också bra på att koppla av inomhus men dom har mer “tentakler” ute än Border collien, titta i ett fönster eller lyssna på en bil som kommer, och det är ju inte så konstigt det är gamla gårdshundar, så en av pumins gamla uppgifter var även att larma när någon kom in på gården.

Att ha med sig en Border Collie eller en pumi är inte heller några problem, framförallt inte en pumi, har man en pumi med sig är det som att inte ha någon hund med sig alls, den skuggar dig överallt och lägger sig ner lätt. Border collien är också väldigt lätt att ha med sig och det är även lätt att ha en knippe bc med sig, dom går vid sidan och kopplar av lätt. Border Collien har lättare att koppla upp sig även på andras aktiviteter, allt som handlar om jobb. Då har den svårare att koppla av så det kräver en hel del jobb där för att få det att funka, en pumi är mer mån om när den ska jobba med husse/matte och struntar blankt i när andra jobbar runt omkring. (fast ingen regel utan undantag, min gamla Csar vart helt tokig när någon annan fick valla, och inte han)

Uppfostran i vardagen – De flesta vallhundar som oftast anses stressiga eller nerviga tror jag i min värld oftast beror på att dom inte har en tydlig struktur. BC som är rätt kända för att samla på sig “tics” eller en pumi som anses skällig. Detta är ofta behjälpligt med en tydlig vardag och väl utformade vardagsritualer om hur man ska bete och uppföra sig, vad som är okej och vad man inte bör ha som hobby. En BC tycker jag är lättare att forma i vardagens alla situationer, en pumi kräver oftast mer jobb av föraren dom två första åren, men varken pumin eller BC är en förstagångshund anser jag. Det man oftast får jobba mycket på med border collien i vardagen är otillåten vallning på folk, bilar och hundar.

En pumi kräver otroligt mycket hanteringsträning, väldigt många har problem med att klippa klorna, rycka öronhår, få dom att stå stilla på trimbordet om du inte kan ta i din pumi kommer du få problem med din uppfostran av den. Det är här det kan slå igenom att pumin är delvis terrier. Pumin håller sig inte heller  lika nära flocken naturligt som border collien gör.

Pumin har svårt att bli lämnad ensam, den kräver mycket ensamhetsträning för att du ska få det att fungera, mina BC tar det med ro att bli lämnade i dom allra flesta situationerna.

När det kommer till träning – Både Border Collien och pumin kräver något form av jobb, och jag kan inleda det här stycket med att jag tycker inte det finns någon anledning till att köpa en border collie om du inte ska valla med den, den är född till att flytta får. Det är få BC som är nöjda om dom inte får valla, det skulle i så fall vara dom få som tränas på elitnivå inom någon annan gren, där förarna tränar hunden i stort sett dagligen. Får BC:n valla krävs mindre annan aktivitet, helt klart. Jag känner att min BC går mycket bättre i lydnaden när hon också får valla, det blir mindre slaggprodukter då i lydnaden. Vallningen funkar lite som ett reningsfilter för BC hjärnan.

Pumin kommer inte bli ledsen om den inte får valla, men den kommer ställa upp på alla aktiviteter du erbjuder den, agility, lydnad, freestyle, vallning, bruks, you name it! Det är få pumi som har dålig arbetslust (dessto fler med problem med tillgänglighet och skotträdsla). Jag upplever att det är av större vikt för en pumi att ha varierande arbetsuppfifter, dvs inte bara träna en gren. Dom är allätare, dom vill gärna hålla på med flera grenar och dom är väldigt duktiga på att särskilja olika aktiviteter bättre än min border, som lätt kan börja bjuda på freestyle mitt i lydnadsträningen om det finns någon ingrediens som talar för freestyle.

Pumin behöver bra balans mellan fysisk aktivitet och mental träning och då menar jag inte leta godis i köket utan något riktigt jobb och en tydlig vardag för att bli en trevlig hund. Men det gäller ju dom flesta hundarna med fyra ben och en svans. Men det är väldigt ofta man tycker att pumi verkar vara en otrevlig/stressad/skällig ras när man träffar en underaktiverad och ouppfostrade pumi. En border collie blir sällan skällig, men den börjar istället låsa sig på saker i vardagen om den inte får tillräckligt med aktivitet och styrning och den kan upplevas som om den vore i en egen bubbla om den inte är tvungen att kommunicera med människan. En Border Collie kan hitta på en hobby med mycket små medel, tex hoppa och hugga i luften, jaga snöflingor, snappa efter flugor, slå med tassen i vatten och fånga dropparna etc.

En Border Collie är en fröjd att träna för någon som är duktig på hundträning, jag hade inte kunnat uttnyttja Plätts kapacitet som förtsa hund. Det går fort i inlärningen och dom är snabba under fötterna. Är man inte lika snabb själv kommer det bli fort men fel med en BC. Jag upplever att du måste träna detaljer ofta och ge en BC mycket underhållande träning, annars tappar den lätt detaljer i övningar. Den verkar ha svårare att lagra uppgifter i långtidsminnet än pumin.

Pumin är också väldigt snabb på att lära sig nya saker, men inte lika snabb på att få till slutresultatet, men när en pumi har lärt sig något krävs inte lika mycket underhållande träning, det dom kan, det kan den!

En Border collie kan lätt få för sig saker i träningen, dom är så fruktansvärt lättlärda både på gott och ont, om den fått för sig att en situation är obehaglig kan det bli knepigt at komma runt situationen. Medans en pumi inte drar så mycket egna slutsatser, den gör det den blir tillsagd och det kan många gånger vara mycket enklare. Jag brukar säga det till min Border Collie “sluta tänk så förbannat mycket, du är för smart för det”.

Om du tränar en pumi måste du träna den med hjärtat och med mycket humor, den måste också lita på dig till 100 %, om du har lyckats med det så kommer den aldrig svika dig i någon situation, den kommer alltid göra sitt bästa och den kommer aldrig ifrgasätta varför den ska göra det. Jag kan inte träna mina pumi om jag inte är på humör eller har inspiration, med min border kan jag lätt gå ut och nöta 10 minuter fritt följ fast jag igentligen inte har någon lust bara för att vi ska tävla nästa dag, det påverkar inte min BC. Den undrar aldrig VARFÖR ni tränar, den kommer bara tacka och ta emot. Men pumin kommer sätta huvudet på sned och undra varför den ska träna om du egentligen inte har lust?

Pälsvård – Vi har valt korthåriga Border Collie, och det är så skönt! Ingen pälsvård, inga tovor, nästan ingen smuts fastnar i pälsen, gör den det så torkar den och trillar ur, inga snöbollar i benen etc. Det är ett stort plus! Men när den fäller, då fäller den grönjävligt! Det är päls överallt och det tar aldrig slut när man kammar ur pälsen som lossnar, den är inte lika illa som en malle som fäller men nästan precis snäppet under. Men som sagt, pälsen är underhållsfri.

En pumi fäller inte ett hårstrå, vilket är så skönt. Man kan klappa den utan att få stora bollar på kläderna, den kan gå fot utan att hela byxorna blir täckta av hår. Är man allergisk så är det också många som faktiskt visat sig kunna ha just pumi. Den luktar aldrig hund heller, och det är en jätte trevlig bonus. Men den kräver underhåll, och det är alldeles beroende på hur din pumins päls är hur mycket du kommer få kamma, en del kräver konstant underhåll i form av kamning och bad då smutsen sätter sig på annat sätt i pälsen, den kommer dra in barr, frön och snö som sätter sig i pälsen. På vintern fastnar det så mycket snö att den knappt kan gå. På sommaren sätter sig gröna frön överallt som man sen får sitta och plocka bort. Man kan hålla pumin i en kort frisyr så kallad “sportfrilla” men då krävs det att man håller efter med sax. Pälsen växer som ogräs på dom allra flesta. Pumin har även öronhår som ska ryckas regelbundet för att förhindra öroninfektioner och svamp i örongångarna. Jag har dock aldrig haft det på mina pumi. Så här måste man fråga sig om man är den typen som kan tänka sig hålla efter med kammen och saxen på en pumi eller med dammsugaren efter en border collies päls.

Skador – Om man kör en supersnabb sportbil och kör av vägen, ja då blir det väldigt stora skador på bilen, det blir ingen liten buckla, det blir mosad kaross. Samma sak händer med en Border Collie. När benen går på så sätts inte alltid hjärnkontoret på (det kanske blir kortslutning i just den kopplingen, jaja ett programfel är det i alla fall), det gäller att vara vaksam HELA TIDEN har jag fått erfara den hårda vägen, man kan inte släppa upp en BC hur som helst, då kommer den gå sönder. Dom springer framåt FORT, och tittar bakåt = dålig kombo. Hon har bland annat sprungit in i ett gunnebo stängsel och voltat, vilket resulterade i en handlovsskada, hon har sprungit in i fårhagen (trodde Plätt) men ivägen var ett stängsel. Hon har sprungit FORT med andra hundar och voltat. Och hon har sprungit fort som satan förbi en jordfräs och skurit av sig en muskel i benet. Nu är det slut sprunget. Med mina pumi är det inga problem att låta dom leka och springa fort över stock och sten och med varandra har dom har helt annan koll, men med Plätt går det inte, Kalle är likadan. Det funkar inte att säga hopp och lek i skogen, då är ett klobrott eller annan skada där som ett brev på posten. Man får hela tiden bromsa lite, och lära sin BC att gå på lägre växel. En Border Collie är en fartknarkare, och adrenalinjunkie och dom får sånna jäkla kickar av att springa att dom inte alltid har koll tyvärr…

Så vad bör man ha är den eviga frågan vi ställer oss här…

Jag älskar djupt båda dessa raser men man måste fråga sig om man vill ha den där personliga påhittiga clownen pumin eller den fjärrstyrda ultra super snabba roboten. Vi har valt att leva med båda för jag vill inte vara utan det ena eller det andra, det är två helt olika hundar att träna och det är som sagt lite beroende på vad du ska ha din hund till och på vilken gren du tänkt träna. Om du vill satsa men inte valla varför inte en pumi, du kommer inte ha långtråkigt! Och kan du inte bestämma dig och är sugen på vallning på någon högre nivå, ja då är det border. Gud vad svårt, ja det är alldeles beroende på vilken typ av hund man söker och vad man själv har för typ av pesonlighet.

Ni kanske inte blev någe klokare alls av det här, jag tycker det var väldigt svårt att skriva om, och det är också därför inlägget har dröjt. Men kom gärna med följdfrågor så ska jag svara så gott jag kan och förmår!